Är så trött på att bli utnyttjad för att jag alltid säger 'ja' till allt. Får så dåligt samvete när jag säger 'nej' ,så jag gör aldrig det. Blir så jävla arg och besviken för man blir lovad en förändring, men det händer aldrig. Så jävla många chanser, om och om igen, men förändringen då? Vart är den? Jag märker inte av någon äcklig förändring.

Blir arg på mig själv för jag aldrig förstår att det aldrig kommer lösa sig. Blir seriöst galen alltså. Hatar mig själv.

Seriöst. Kör över mig. Skjut mig. Hugg mig. Stryp mig. Bara jag slipper skiten som folk kallar 'livet'.

Äcklig långfredag.. Orkar inte.

.. och det blir ingen förändring. Allvarligt nu alltså.. Vad fan gav jag mig in på egentligen? Pallar verkligen inte. Ibland så är man så envis mot sig själv. Man verkligen bestämmer sig till 100% att man ska kämpa vidare, fastän det är så mycket enklare att bara ge upp. Det vore ju underbart. Helt jävla underbart att bara ta ett sista andetag och slippa en pissig morgondag.

Jag blir verkligen helt galen snart.. Alla försöker verkligen fucka upp min hjärna. Vad vill han? Vet att han gör så för att få mig att reagera och visst det fungerar, men jag visar det inte för honom i alla fall. Jag orkar fan inte.. Jag blir galen. Ångesten växer. Allt blir bara så äckligt jobbigt!

Jag har inte ens ord.. Jävla fittunge.

Jag kastar stenar i mitt glashus
Jag kastar pil i min kuvös
Och så odlar jag min rädsla
Ja, jag sår ständigt nya frön
Och i mitt växthus är jag säker
Där växer avund klar och grön
Jag är livrädd för att leva

Men jag är fan inte rädd för att dö.

Uuh, jag mår fan inet bra just nu.. Är så sjukt nervös så jag får ont i magen och har en sprängande huvudvärk har jag fått för jag tänker på det hela tiden. Förstår inte hur jag ska klara av det, men jag måste försöka. Blir galen på mig själv!!!!