Fan vad jag hatar mig själv. Jag är verkligen äcklig. Orkar fan inte.. Har börjat kräkas igen efter middag. Hittade min lillasysters blogg igår. Visste inte om att hon hade en ens. Fick sån jobbig ångest att jag var tvungen att kräkas för jag hade ätit. Hon är smal och fin. Saknar mina syskon. Otroligt mycket. Det är jobbigt... Jävligt jobbigt.

Sen tog jag 4 starka ångestdämpande. Trodde jag skulle hålla mig vaken, har tålt mycket mer innan. Men jag stendäckade runt kl 20-tiden och vaknade vid 01. Jag ville inte somna. Kommer knappt ihåg att jag somnade. Har inte dem själv nu, kan inte ha dem för jag tar för många hela tiden. Inte så att jag kan dö, för tyvärr har jag inte såpass många.

Vill hitta ljuset.

En väninna får sitt andra barn nu. Det gör ont i mig och det är inte L (du vet eftersom du läser) utan det är en som slutar på E. Det är jobbigt trots att jag inte vill ha barn. Jag vill inte klämma ut något, skita ner mig, se massa blod och vätska och sen bli igensydd. Nej, jag grejar inte det.